Nu ska jag försöka skriva det här så att ev. kompisar som läser det inte ska kunna förstå vem/vilka jag pratar om, men det kommer bli svårt. Vill därför pointera att jag menar inget illa med vad jag skriver, även om det kan uppfattas så. Jag och personen i fråga är långt ifrån osams och jag har aldrig sagt att jag tycker illa om varken henne eller honom, jag älskar de båda!

Nu har jag det sagt. Kanske ska nämna också att det handlar om samma person som det handlade om i inlägget om Jag, hon och Han eller vad det hette, kan underlätta att veta om det...

Träffade i alla fall personen i fråga i mataffären idag, kallar henne X. Träffar henne visserligen ganska ofta, då vi hänger i samma stall, men ser henne sällan i "vanliga" kläder, så därför har det inte slagit mig förrän nu.

Hon har förrändrats nå grymt senaste tiden. Hennes kläder har en helt annan stil, sättet hon pratar, sättet hon agerar, sättet hon ser ut, men framför allt, hennes attityd. Det kom jag att tänka på när jag träffade henne i stallet i helgen. Hon är inte samma person som jag kände för ett år sedan, långt ifrån!!!

Samtidigt, så är inte heller jag den person hon kände för ett år sedan. Det är en av de största anledningarna till att vi inte är kompisar på samma sätt som förut, vi har helt enkelt växt ifrån varandra. Men sättet jag har utvecklats på är ett annat, tror jag? Eller?

Tiden har utvecklat mig, kort och gott. Jag är mitt i tonåren, mitt i puberteten, omringad av modeintresserade fjortisar. Då blir man påverkad, då förändras man. Det är normalt! Dessutom är mitt psykiska tillstånd ett helt annat, mitt självförtroende och min självkänsla är betydligt högre. Jag köper plagg för att de sitter snyggt och jag känner mig snygg i dem, inte bara för att jag kommer i den och den är lagom i temperaturen. Tiden har förändrat mig helt enkelt!!

Men med henne är det annorlunda. Hon hade självförtroendet och självkänslan redan då. Hon har passerat tonåren och puberteten. Hon är vuxen. Jag har hela tiden kopplat hennes kille till den skyldige. Det är han som gett henne den lite för självsäkra attityden. Den lite kaxiga uppsnofsade stilen. Besserwisserstilen.

Men är det verkligen så? Har han förändrat henne, eller är det även där tiden som gjort sig påmind? Kände jag henne någonsin, eller har jag insett nu vilken människa hon är? Är det jag som har förändrats och därför ser på henne på ett annorlunda sätt? Och OM han har förändrat henne, är det positivt eller negativt?

Jag trodde jag skulle bli klokare av att få skriva av mig lite, men tvärtom fick det motsatt effekt. Ska nog gå ner till tv:n istället...

Vi hörs!

Puss o Kram

Lina Lilja

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan allihopa! Var ett tag sedan nu, och tyvärr så blir det här inget roligt inlägg för de flesta, i alla fall vad jag tror. Har en bra och en dålig nyhet, fast för vissa så kanske det blir två dåliga eller två bra eller jag vet inte vad. Men såhär...

Ledsen, ledsen, väldigt ledsen för att jag inte skrivit på typ evigheter, men min vecka har verkligen varit påfrestande! Fullproppad, sena kvällar, och dessutom psykiskt påfrestande. Men nu är den över och jag har S P O R T L O V !!!   Den ska ti...

Screw SVT, hata Melodifestivalen. Nu har det värstaste värsta hänt... Resultatet i dagens delfinal gjorde så att Alcazar kom till Andra Chansen, vilket visst är lite surt, men de är vidare i alla fall och kan fortfarande komma till Final. Grejen är b...

Ja, det är många som undrar vart jag håller hus.. Sanningen är (vänta nu, jag ska släppa en riktigt bomb!)... Djuuuuuuuuuuuuuupt andetag! Jag tror jag är redo nu;               DYGNET HAR BARA 24 TIMMAR!!!!   Chockande, jag vet. O...

Jahapp, då var ytterligare en delfinal i årets upplaga av melodifestivalen förbi och över. Jag var som sagt på genrepet vilket var roligt, men ändå inte superkul. Artisterna såg ut ungefär som om de precis klivit upp ur sängen (osminkade och håret va...